Frågor och svar

Här hittar du svar på en del av de frågor som vi fått in. Klicka på frågan för att se svaret. Vi uppdaterar sidan kontinuerligt.

1. Är producentdefinitionen för förpackningar densamma som tidigare?

Nej, producentdefinitionen har förändrats. Enligt de nya förordningarna är en producent den som yrkesmässigt:

• fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte   är en serviceförpackning  i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara,

• för in en förpackad vara till Sverige,

• tillverkar en förpackning i Sverige, eller

• för in en förpackning till Sverige.

Insamlingsansvaret omfattar de producenter som släpper ut eller tillhandahåller en förpackad vara i Sverige. För serviceförpackningar gäller att de redovisas av förpackningstillverkaren/-importören. Samtliga dessa producenter måste organisera eller vara anslutna till ett insamlingssystem

2. Gäller förändringen även producentdefinitionen för returpapper?

Ja, här har producentdefinitionen också ändrats och begränsas till tillverkare av tidningspapper och de som för in tidningspapper eller tidningar i Sverige. Tryckerier och förlag definieras inte längre som producenter.

Enligt de nya förordningarna är en producent den som yrkesmässigt för in tidningspapper eller tidningar för att sätta det på den svenska marknaden

• i Sverige tillverkar eller till Sverige för in tidningspapper, eller

• för in tidningar till Sverige.

3. Innebär de nya förordningarna att det ställs högre krav på producenterna och i så fall hur?

Ja, i de nya förordningarna skärps kraven på producenterna, bland annat vad gäller förpackningarnas utformning. Dessutom är det den enskilde producentens ansvar att ansluta sig till ett insamlingssystem som uppfyller förordningarnas krav. Producenten åläggs också ansvar att årligen, och med start den 31 mars 2022, rapportera med avseende volymer som vederbörande sätter på marknaden. I de fall förpackningar förses med märkning om material, är ansvarig producent skyldig att följa en angiven standard.

4. Vem utövar tillsyn över producenterna?

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet.

5. Vem får hantera producentansvarsmaterial, det vill säga förpackningsavfall och returpapper från hushåll?

Enligt de nya förordningarna är det bara insamlingssystem med tillstånd från Naturvårdsverket som får samla in utsorterat förpackningsavfall och returpapper från hushåll. Tillståndsplikten börjar gälla den 1 januari 2021.

6. Vad menas med de vanligast förekommande alternativt  vanligaste materialslagen?

Med de ”vanligast förekommande” materialslagen alternativt ”vanligaste” menas här förpackningar av papper, plast, metall och glas. Dock ställer förordningen krav på att ”alla” förpackningsmaterial ska omfattas. Vilka dessa är behöver klargöras av Naturvårdsverket. FTI menar att träförpackningar ska ingå eftersom de nämns i förordningarna.

7. Vad krävs för att ett insamlingssystem ska erhålla Naturvårdsverkets tillstånd?

För att få tillstånd måste insamlingssystemet:
• omfatta förpackningsavfall från de vanligaste materialslagen (för definition se fråga 6).

• vara lämpligt och rikstäckande.

• erbjuda kostnadsfri borttransport från minst sextio procent av   alla bostadsfastigheter i Sverige alternativt bedriva insamling från en plats i nära anslutning till fastigheten.

8. Kommer det att finnas fler än ett insamlingssystem framöver?

Enligt de nya förordningarna finns förutsättning för att flera aktörer kan söka tillstånd förutsatt att de uppfyller kraven (se fråga 7). För att få tillstånd att driva ett insamlingssystem måste samråd ske med övriga tillståndspliktiga insamlingssystem eller de som har för avsikt att ansöka om tillstånd. Insamlingssystemen behöver samverka sinsemellan om hur kostnader för hanteringen av det förpackningsavfall som har samlats in ska fördelas.

FTI menar att Naturvårdsverket ansvarar för att konkretisera vilka krav som kommer att ställas vad gäller grad av samverkan avseende kostnadsfördelning.

9. Varifrån kommer insamling att ske?

Enligt FTI:s bedömning kommer ett tillståndspliktigt insamlingssystem att avkrävas följande lösningar:

1. Insamling från bostadsfastigheter, bostadsnära. 
Förpackningsavfallet och returpappret hämtas vid fastighetsgränsen, eller från insamlingsplatser i nära anslutning till fastigheten, så kallad kvartersnära insamling. Det är insamlingssystemet, inte fastighetsägare som avgör lämpligheten av kvartersnära    insamling och det finns ingen skyldighet att tillhandahålla en sådan. 

2. Insamlingsplatser för sådant avfall som inte samlas in bostadsnära.  
Följande avfall från hushåll omfattas:  
- förpackningsavfall av andra materialslag än de vanligast förekommande (för definition se fråga 6).
- skrymmande sällanköpsförpackningar  
- förpackningsavfall från fastigheter som avböjt borttransport (se fråga 13 för förtydligande)  
- förpackningsavfall som överskrider systemets kapacitet
- förpackningsavfall från fastigheter där borttransport bedöms som olämplig.  
- förpackningsavfall från bostadsfastigheter som ännu inte erbjudits borttransport (gäller fram till 2025) 

En fastighetsägare kan inte tvinga fram en lättillgänglig insamlingsplats genom att avböja bostadsnära- och    kvartersnära insamling utan giltiga skäl. Insamlingssystemen kan i sådana fall hänvisa till en befintlig insamlingsplats.

3. Insamling i så nära anslutning till bostadsfastigheten som möjligt.
Kravet på borttransport från alla bostadsfastigheter från den 1 april 2025, gäller inte om borttransporten är olämplig och avfallet samlas i stället in i så nära    anslutning till bostadsfastigheten som möjligt.

4. Insamlingsplatser för förpackningsavfall som uppkommer i yrkesmässig verksamhet.  
Kravet på att det ska finnas insamling av avfall i alla    svenska kommuner avser inte verksamheters förpackningsavfall. Enligt promemorian var det inte regeringens avsikt med förordningsförändringen att skärpa insamlingen av verksamheters förpackningsavfall.

10. Vad menas med  bostadsfastighet, inkluderas till exempel fritidshus i definitionen?

Det finns ingen vedertagen definition av ”bostadsfastighet”, men mot bakgrund av regeringens promemoria så gör FTI bedömningen att det som avses är en- och tvåfamiljshus samt övriga hus som till övervägande del av året används som bostad, samt att fritidshus i de flesta fall, ska inkluderas. För fritidshus är tillgänglighetskraven lägre ställda.

FTI gör också bedömningen att det är  regeringens avsikt att det är antal bostadsfastigheter som ska räknas och inte antal hushåll.

11. Kommer kravet om borttransport från fastigheter att skärpas framöver för att ett insamlingssystem ska bedömas som lämpligt?

Ja, regeringen har beslutat att från och med den 1 januari 2021 ska ett insamlingssystem erbjuda borttransport av hushållens förpackningsavfall av de vanligaste materialslagen och returpapper, från 60% bostadsfastigheter i Sverige för att bedömas som lämpligt att erhålla tillstånd från Naturvårdsverket.

Efter utvärderingen av miljönyttan av systemet som helhet, som Naturvårdsverket har i uppdrag att genomföra, kommer kravet att skräpas till att gälla 100% av bostadsfastigheterna i Sverige

12. Vilka krav kan ett insamlingssystem med tillstånd och fastighetsägare ställa på varandra?

Från den 1 april 2025 kan samtliga fastighetsägare i Sverige begära kostnadsfri borttransport av förpackningsavfall (av de vanligast förekommande materialslagen – se definition fråga 6) och returpapper från bostadsfastigheter. Kravet förutsätter att något av undantagen nedan inte är tillämpliga.

Undantag föreligger:
• om insamlingssystemet bedömer att kvartersnära insamling   är lämpligt och den sker i nära anslutning till bostadsfastighet
• om borttransport är olämpligt med hänsyn till vissa   omständigheter (se beskrivning fråga 13)

Det är tillräckligt att fastighetsägaren har erbjudits borttransport. Fastighetsägaren kan tacka nej till erbjudandet. Det föreligger dock en skyldighet att underlätta för insamlingssystemen att transportera bort förpackningsavfallet (se förtydligande fråga 13).

Vid borttransport från bostadsfastigheter är det fastighetsägaren som har såväl det ekonomiska som praktiska ansvaret att inrätta och anpassa utrymmen för källsortering. Men det är det tillståndspliktiga insamlingssystemet som utformar de tekniska specifikationerna, till exempel storlek på kärl och liknande.

13. Får fastighetsägaren tacka nej till borttransport?

Ja, men det krävs att specifika kriterier ska vara uppfyllda, till exempel att transporten är olämplig med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, att trafiksäkerheten påverkas eller liknande. Det åligger kommunen att avgöra om kraven uppfylls för att tacka nej. Om fastighetsägaren tackar nej utan att det föreligger tillräckliga omständigheter, kan kommunen förelägga fastighetsägare att vidta åtgärder som möjliggör bostadsnära borttransport. Ett avböjande i detta fall befriar insamlingssystemet från borttransport från fastigheten.

Om fastighetsägaren avböjer erbjudande om borttransport från bostadsfastigheten och tillräckliga skäl föreligger, är insamlingssystemet skyldigt att tillhandahålla en lättillgänglig insamlingsplats (ej att likställa med kvartersnära insamling).

14. Vad kommer att hända med FTI:s återvinningsstationer?

FTI bedömer att återvinningsstationerna kommer att behövas för det förpackningsavfall och returpapper som inte samlas in genom borttransport från bostadsfastigheten eller kvartersnära insamling. De kommer därför att, i viss omfattning att finnas kvar inom överskådlig framtid och tömningsfrekvens med mera anpassas efter hur användningen påverkas av utbyggnaden av fastighets- och kvartersnära insamling.

Däremot bedömer FTI att det inte ställs lika hårda krav på lättillgänglighet för de mer sällan förekommande materialslagen. Det finns  alltså inget uttryckligt krav att de mindre vanliga   materialslagen (för definition se fråga 6) ska ha lika lättillgängliga insamlingsplatser som dagens återvinningsstationer erbjuder.

15. Hur stort inflytande får kommunerna?

Insamlingssystemen ska hålla förberedande samråd med kommunerna inför tillståndsansökan och kommunerna ska ges möjlighet att lämna synpunkter.

I samråden ska insamlingssystemet redogöra utförligt för hur systemet ska
• organiseras,
• drivas och
• samordnas med andra förekommande insamlingssystem.

Formerna för hur samråden ska gå till är ännu ej klarlagda. Samrådsskyldigheten under driften av insamlingssystemet avser hur systemet organiseras och drivs och hur samordning sker med dels kommunens renhållningsskyldighet dels andra insamlingssystem.

Kommunerna kommer att vid behov kunna påkalla samråd. Kommunerna har dessutom en fortsatt viktig roll genom att anvisa mark för insamlingsplatser och på så sätt underlätta uppbyggnaden av insamlingssystemet.

16. Vem har informationsansvar gentemot hushållen?

Informationsansvaret är delat mellan kommunerna och insamlingssystemet.

Båda ansvarar för att informera hushållen om skyldigheten att sortera. Kommunerna ska sedan informerar om hur de ska gå tillväga, om vilka insamlingssystem som är tillgängliga medan systemet ska informera om syftet med materialutnyttjande samt vilka möjligheter det medför för olika förpackningsmaterial.

17. Vem har informationsansvar för övriga intressenter?

Insamlingssystemet har en skyldighet att informera de producenter som låter förpackningar omfattas av systemet och vilka möjligheter som finns att materialutnyttja olika förpackningsmaterial. Systemet ansvarar också för information till övriga intressenter, som inte är hushåll samt  ska även mäta och följa upp insamlingsresultaten.

18. Vad gäller för tillståndet och hur görs uppföljning av insamlingssystemen?

Tillståndet är tidsbegränsat, dock behöver Naturvårdsverket klargöra tidsrymden. Naturvårdsverket har i uppdrag att följa insamlingssystemens uppbyggnad och ska redovisa slutsatserna avseende uppföljningen till regeringen senast den 31 december 2021. FTI bedömer att regeringens förväntan är att insamlingssystemen etableras successivt fram till 1 april 2025.

19. Vem får hantera producentansvarsmaterial det vill säga förpackningsavfall och returpapper från verksamheter?

Det krävs inget tillstånd för att samla in utsorterat förpackningsavfall och returpapper från verksamheter. Detta avfall får alltså samlas in av vem som helst som i övrigt uppfyller förordningens krav och det tillståndspliktiga insamlingssystemet är skyldigt att ta emot förpackningsavfallet. Insamlingssystemet kan inte ställa krav på ersättning från den som lämnar.

20. Hur ska förpackningsavfall och returpapper från verksamheter  samlas in?

Regeringens syfte med de nya förordningarna är att öka tillgängligheten för insamling från hushållen. Regeringen har inte uttryckt någon avsikt att öka tillgängligheten för insamlingen av förpackningsavfall från verksamheter. FTI:s bedömning är alltså att dagens tillgänglighetsnivå är förenlig med förordningen. Insamlingssystemet är däremot skyldigt att ta emot förpackningsavfall från verksamheter och måste göra så utan att ta betalt för det.

Enligt de nya förordningarna är det bara insamlingssystem med tillstånd från Naturvårdsverket som får samla in utsorterat förpackningsavfall och returpapper från hushåll. Tillståndsplikten börjar gälla den 1 januari 2021.

21. Vem ska utöva tillsyn på insamlingssystemen?

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet. Som sådan kan Naturvårdsverket förelägga insamlingssystemen, att vidta de åtgärder som krävs för efterlevnad av förpacknings- och returpappersförordningarna. Det är dock kommunerna som är tillsynsmyndighet över fastighetsägarna så FTI:s bedömning är att kommunen bör kunna förelägga en fastighetsägare att vidta åtgärder för att efterleva förordningarna för förpackningar och returpapper.

22. Hur ser Naturvårdsverkets uppdrag ut?

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om verkställighet. Naturvårdsverket kan utfärda föreskrifter, allmänna råd eller vägledningar. FTI förväntar sig att upprättande av rutiner i någon form sker från Naturvårdsverkets sida.

Naturvårdsverket har angett att det finns upparbetade rutiner vad gäller tillstånd för elavfall och att dessa kan komma att fungera som vägledning när Naturvårdsverket ska påbörja arbete med att utfärda rutiner för tillståndsprövning.

Har inga servicemeddelanden...